När jag då inte kunde/ville fortsätta med Waran (se förra inlägget) så blev det att gå på Fragmin istället. Även här får man en bricka som ser lagom diskret ut (inte), men min läkare tipsade om att man på sommaren kan fästa den på bh:n istället för att ha den runt halsen. Riktigt hur man skulle fixa det snyggt o smidigt kom jag aldrig på så det ska erkännas att jag slarvade mer med den brickan än med Waranbrickan. Fragmin kändes på nåt sätt inte lika farligt (men man ska givetvis ha brickan på sig, var inte dum som jag).

Mitt tips när man tar Fragmin är att lära sig sätta dem på olika ställen, och att alltid dra tillbaka när man fört in nålen för att se så det bara kommer luft i sprutan- och inte blod, så man punkterat ett kärl. Jag lyckades sätta nålen i ett kärl en gång, o bara den lilla mängd som kom in med nålen gjorde att jag fick ett gigantiskt blått fält, såg ut som en rejäl lårkaka om ni sett en sån. Och ingångshålet ville absolut inte sluta blöda.. vill inte tänka på hur det sett ut om jag sprutat in alltihop o inte backat.
Sen, som sagt, sätt dem gärna på olika ställen. När jag bara satte på magen fick jag blåmärken som gjorde ganska ont att sätta nålen i, men när jag kom på att ta nån i magen, nån på låret, nån annanstans osv, då blev det inte så farligt. Innan dess såg jag ut som om någon misshandlat mig =/ Man kan kolla var det är ok att sätta med en syrra, sin läkare eller i Fragmins egna information. Jag blev bara informerad om magen på sjukhuset, lite synd.

Och tro mig, även om det är skitjobbigt att sätta nålar i sig själv i början så vänjer man sig. Även jag som varit nästan hysteriskt rädd för sprutor innan kunde ju. Det blir aldrig särskilt kul, men man fixar det. Nu känns det nästan mer konstigt att nån annan ska sticka mig tex vid vaccination!



Väldigt tunn liten nål är det, alltid något..